Vårt stressystem är inte alls anpassat efter vårt moderna samhälle. Till stora delar har vår hjärna inte förändrats mycket sedan stenåldern, och vår så kallade reptilhjärna har fortfarande ungefär samma funktion och konstruktion som då. Reptilhjärnan utgörs av hjärnstammen och lilla hjärnan och det är här vårt stresscentrum ligger. Funktionen hos reptilhjärnan handlar helt enkelt om att vi skulle klara oss levande ur livshotande situationer som gick ut på att äta eller ätas. När människan levde i vildmarken gav stressen oss ett adrenalinpåslag som hjälpte oss att hota, kämpa eller fly. Blixtsnabba beslut krävdes om man ville överleva. Stressen gjorde att vi koncentrerade oss på det allra väsentligaste, den gjorde oss mindre smärtkänsliga och den krävde inte så mycket belöning. Detta hjälpte oss enormt mycket ute i naturen men i dagens moderna samhälle är de här reaktionerna från hjärnan ofta en stor nackdel för oss. När vi upplever stressiga situationer idag går reptilhjärnan igång på samma sätt som för många tusen år sedan, vilket gör att vi kan uppleva vardagliga problem som livshotande. Dock kan vi inte åtgärda stressen på samma aktiva sätt som då – vi kan inte springa hem från jobbet när stressen hopar sig och vi kan inte oskadliggöra vår chef om vi får negativ kritik. Istället samlar sig stressen i våra kroppar och kan i längden skada vår hälsa och bli farlig.
Kortvarig kontra långvarig stress
Ett kortvarigt stresspåslag är inte skadligt för oss; det här ä
r överlevnadsstrategin för att vi ska klara oss levande ur en livshotande situation. Den här sortens stress ger oss ökad energi, ett påslag av adrenalin och noradrenalin och cirkulationen ökar med hjärtklappning och högt blodtryck. Även om vi genom detta blir otåliga, lite hetsiga och ”uppe i varv” så är det också de här faktorerna som gör att vi ökar motståndskraften under det här korta stresspåslaget. Ett vitalt moment här är dock att så fort faran är över är tanken att vi ska kunna lägga oss ner för att låta kroppen återhämta sig och återgå till sitt normala tillstånd.
Vid långvarig stress, det många upplever i vårt moderna samhälle och som påverkar vår hälsa negativt, får vi helt andra fysiologiska reaktioner. Vår energi minskar, vi får ett kortisolpåslag och ökade risker för metabolt syndrom (insulinresistens, högt blodtryck, höga blodfetter, bukfetma). Vi får ett stressmönster där vi upplever spänningar, ångest, trötthet, utmattning, olust, depression och utbrändhet – alltså helt tvärt emot vad det korta stresspåslaget åstadkommer.
Ett av de viktigaste momenten när det kommer till stress är nödvändigheten att kunna återhämta sig efteråt. Stressfaktorerna idag är helt annorlunda än för tusentals år sedan och handlar mer om jobb, ekonomi, ensamhet, tidsbrist och mycket mer. Att gå runt med ett ständigt stresspåslag är absolut inte bra, och eftersom våra reptilmässiga beteenden inte är accepterade idag som ett sätt att leva ut stressen, så får vi inte den naturliga återhämtningen som behövs. Många gånger kan alltså bristen på återhämtning vara värre än själva stressen i sig.
